Stallo

Stallo var en ond och grym jätte som bodde uppe i fjällen och samlade rikedomar till sig och sin familj. Det gjorde han på så sätt att alla samer måste lägga ett par renstekar eller renostar på det altare han byggt åt sig. Annars fick de inte fiska i fjällsjön nedanför hans fjäll. Gjorde de inte som han ville, bestraffade han dem med att döda deras renar genom att sända vargarna på dem.

Men där fanns en gång en mycket modig och klipsk samegrabb, Kauras, som beslöt sig för att lura den dumme Stalo. Han gick iväg och började fiska utan att först ge en gåva. Naturligtvis kom Stalo vredgad fram och röt åt honom att försvinna. Annars skulle han slå ihjäl pojken. Pojken fick honom att istället gå med på en annan slags kamp och se vem som skulle vinna denna. Stalo samtyckte. ”Den som kan stånga huvudet djupast i granstammen vinner!” sa gossen. ”Ah, det är väl ingenting!” sa den store, starke jätten och störtade i all fart mot trädstammen så att kottarna rök. Det blev dock inget hål och han gjorde om det igen, men blodade bara ned sig och svimmade.

Under tiden preparerade Kauras en annan granstam. Han drog bort barken, högg ett hål i stammen och satte sedan dit barken igen. När jätten vaknade, sa pojken att det var hans tur, sprang fram till sitt träd och körde in huvudet, ända in över öronen, i det hål han nyligen gjort. Den dumme Stalo blev rädd och flydde och lät pojken fiska i fred.

i wikipedia kan vi läsa följande:
“Stalo förekommer i olika roller i samisk folktro och uppträder i olika former, t.ex. jätte, troll eller djävulusisk demon, utsänd av nåjden för att skada fiender. Första gången Stalo omnämns skriftligt är i ”Lexicon Lapponicum” 1768-1780, där han beskrivs som en grym jätte med svarta järnkläder. Han var mycket stark, men dum, ointelligent och lättlurad. Sagotraditionen är dock betydligt äldre och har berättas från generation till generation hos samerna. Den har säkert broderats ut och undergått smärre förändringar. I senare berättelser har Stalo beskrivits som rik, ondskefull och människoätande. Speciellt är han förtjust att försöka äta små samebarn, men dessa överlistar honom lätt och undkommer precis som samepojken i sagan om ”Stalo och Kauras”, nedtecknad av P.A. Lindholm under början av 1900-talet.”

153 visningar
Print Friendly, PDF & Email

Related Posts

Fallna änglar

Fallna änglar är änglar som faller från Guds nåd och straffas genom att förvisas från himlen och blir demoner. De tre versionerna av Enoks bok förknippar fallna…

Print Friendly, PDF & Email

Sjöjungfrun

En båtsman från Kastlösa var på sjön på Kronans fartyg. En dag kom en mycket fin flicka upp på båten och gick på relingen. ”Den där ska…

Print Friendly, PDF & Email

Sjörået i Abborresjön

Det fanns ett sjörå i Abborresjön i Idala. Det var en vallhele, som hade lagt sej på en hall och sov. Hon kom upp och ville krama…

Print Friendly, PDF & Email

Gruvmoran

Gruvmoran för Sala silvergruva hade sagt, att hon hade en syster i Norrland, som var mycket rikare än hon. Systern var gruvmora för ett berg som hette…

Print Friendly, PDF & Email

Shadow People – Teorier bakom Oförklarliga Fenomen

Många spökforskare strävar konsekvent efter att få dokumentation om förekomsten av och orsaken till förekomsten av de skuggor som tycks ha ett eget liv. Spökhistorierna är genomgående…

Print Friendly, PDF & Email

Poltergeist – Troublemaking Spirits

Så vad är de illvilliga andarna som ser mycket ut som spöken i filmer och tv-program? Tja, att lägga bort det faktum att vi inte borde ta…

Print Friendly, PDF & Email

Lämna ett svar

Contact Us