Etikett: Folktroväsen

Vård – En skyddsande

En vård var i svensk folktro benämningen på en personlig skyddsande som åtföljde människosjälen från födelsen till dödsstunden. Ordet kommer från fornsvenskans varþer som betyder vakt eller beskyddare och det finns även i engelskan som warden. Vården kunde stundom uppenbara sig...

Vidskepelsen förr

Förr var människorna mycket vidskepliga och det man trodde på var väldigt motsägelsefullt. Folk trodde på många olika väsen, bland annat bestialiska varulvar, hemska maror, luriga vittror, gräsliga gengångare och otäcka utbölingar så det gällde att hålla sig väl med dem....

Spöken & Gengångare

Föreställningen att döda kan gå igen är mycket gammal och finns över hela världen. I det svenska bondesamhället trodde man på flera olika former av dödsväsen. Inom folkloristiken delar man in dem i tre grupper: gastar, gengångare och spöken. I den...

Skydd mot näcken

Människor skulle vara försiktiga när de vistades vid vatten, särskilt när det var mörkt eller i skymningen och gryningen. Näcken kunde finnas under en bro eller vid kvarnen, vid badstranden, bykbryggan eller strandängen. Han troddes vilja dränka människor eller ge dem...

Skrömt om gengångare

Gengångaren, eller med ett lokalt uttryck ”skrömta”, var en död person som återkom i jordelivet. Han kunde ha huvudet under armen, och vara genomskinlig, och dök upp när man helst inte så önskade. Egentligen borde just Becken by ha många och...

Onda gastar & Goda andar

I äldre folktro var gasten ett dödsväsen som kunde stå vid grindhål och vänta på människor för att ge dem en kram. Gastkramen var fruktad eftersom man kunde insjukna efteråt. Gengångare var oftast inte våldsamma, men det förekom berättelser där den...

Mylingen

Mylingen, hade vid sidan av sitt vanliga skrämseluppdrag även ett annat kall-att förhindra barnamord. Mylingen, myringen eller myrdingen (på vissa håll även kallad gast) var ett spökbarn. I regel ett oönskat spädbarn som mördats av sin moder. Mördats eller helt enkelt...