Posted in Folktro Väsen

Vård – En skyddsande

En vård var i svensk folktro benämningen på en personlig skyddsande som åtföljde människosjälen från födelsen till dödsstunden. Ordet kommer från fornsvenskans varþer som betyder…

Continue Reading...
Posted in Sägner Väsen

Den underjordiska kvinnan

Det var en man som bodde ogift i sin gård. Sen kom det alltid en ung vacker kvinna till honom. Men han visste aldrig varifrån…

Continue Reading...
Posted in Folktro Väsen

Skogsrået

Skogsrået är oftast skogens kvinnliga härskarinna, rådare över de vilda djuren, som hon ibland skänker till dem hon behagar. Hon lockar vandrare vilse och förför…

Continue Reading...
Posted in Folktro Väsen

Havsmannen

Havsmannen var i svensk folktro ett övernaturligt väsen som fanns vid kusterna, till skillnad från Näcken, som antogs hålla till i vattendrag. Han förvandlade sig till en sjöman som…

Continue Reading...
Posted in Folktro Väsen

Maran i gångna tider

I de gammaldanska landskapen (Skåne och Halland) skulle havande kvinnor få en lätt förlossning genom att tre gånger dra fosterhinnan från ett föl över huvudet….

Continue Reading...
Posted in Väsen

Hamn

I nordisk mytologi var en hamn eller ham en gestalt som själen, huge, kunde uppenbara sig i under en dröm eller i en extas. Ordet…

Continue Reading...
Posted in SPIRITUAL Väsen

Skyddsandar och änglar

Inom spiritualistiska kretsar framhävs att döda anförvanter agerar som beskyddare och rådgivare. Snarlika tankegångar förekom i bondesamhället där det finns berättat att hädangångna intervenerade för…

Continue Reading...
Posted in Väsen

Rávga – the soul of a drowned person

Rávga. This word, which was used by the Norwegian and Finnish Saami to refer to a wandering dead soul, is derived from the Norwegian draug…

Continue Reading...
Posted in Sägner Väsen

Fäbodvall mylingen

Det skulle bliva dans på Norrbo fäbodvall. Flickor och pojkar samlades till vallen. Vallens “stinta” var mycket vacker och pojkarna uppsökte henne gärna. Nu var…

Continue Reading...
Posted in Spöken Väsen

Skväken

Skväk, det är då ett barn har blivit gjort av med, så att det har börjat spöka där. Dom kan höra att det gråter och…

Continue Reading...
Posted in Brott & Straff Sägner Väsen

Bastulappen och tunnetappen och lera

Det här berätta de gamla i Ställberget, då jag var barn. Det var ett kvinnfolk där i byn som fick barn, sa de, men det…

Continue Reading...
Posted in Folktro Sägner Väsen

Jättarna och kyrkklockorna

När dom byggde kyrkan så bodde det jättar i bergen ikring sjön, och dom var så oskapli’ elak över kyrkan och tålde inte höra ljuden…

Continue Reading...
Posted in Väsen

Älvdansen

Sörön synas här och der på marken ringar af mörkare grässlag, och dessa, säger man, äro märken efter Elfvornas ringdansar. Under gamle prosten Lilliestråles tid…

Continue Reading...