Hotell Såstaholm

Torborg Krebs hette kvinnan som tillträdde som föreståndarinna på Såstaholm 1953. På den tiden fungerade Såstaholm som pernsionärshem för skådespelare och operasångare.

Hon bodde i västra tornrummet och hon sägs ha hållit ett strängt regemente i hela huset som hon styrde med bestämd hand. Efter sin pension levde och bodde hon på Såstaholm, eller Höstsol som det då kallades. Hon avled år 1992, hela 101 år gammal.

Torborg Krebs var i verkligheten en bedårande varelse och hennes valspråk var: ”Lyckan är som en parfym. Vi kan inte stänka den på någon annan utan att ett par droppar kommer på oss själva”. Sanningen om madame Krebs är att hon ville andra väl och i hennes gåva låg att alla till varje pris skulle bidra till att hålla institutionen ren och oklanderlig. Och hennes flit upphör aldrig.

Man säger att Torborg Krebs ännu håller ett vakande öga över Såstaholm. Och visst händer det märkliga saker i det västra tornrummet. Sena nätter kan vi ana hennes närvaro, höra frasandet av hennes stärkta kjolar och ljudet av den stora nyckelknippan hon alltid bar på. Men det konstigaste av allt berättar Camilla Dahlman:

”På fredagen går vi runt, låser alla dörrar och släcker alla lampor. Vi sätter oss i bilen och kör nedför allén. Och när vi tittar upp mot det stora huset, då tänds lampan i det västra tornrummet… ”

Sägnen säger att Torborg Krebs är snäll så länge man vill huset väl och bevarar Höstsols minne. Annars kan hon ställa till mycket förtret. Vi på Såstaholm lovar att göra allt för att hon och våra andra gäster ska trivas.

30 visningar
Print Friendly, PDF & Email

Lämna ett svar