Farmor tala om, att i Jokkmokkstrakten på ett ställe, va de en kvinna, som fick ett barn. Å efter födelsen höll moden just på slumra till, å just då, fick han se en kvinna komma me ett barn. Modern förstod faran, att det vara fråga om bortbyting å hon ropa: ”Gu välsigna barne!” å då sa den andra kvinnan: ”säger du så får du bägge barnen.” å hon lämnade kvar de andra barnet.
De va två flickor. å de där barnen blev så lika, att de gick inte å skilja dem åt, dom visste aldrig vilke, som va rätta barnet. Då kom de en gång en sån där vandrande jude, som hade handel, å då han fick höra de där om barna, så tala han om hur dom skulle göra. Han sa, att dom skulle göra en deg, å så lägga en orm på degen, å så be flickorna bära ut ormen.
Då skulle dom nog få se vilket barn, som var de rätta. De där folke gjorde så. Men en av flickorna blev så rädd ormen, att hon gömde sig. Men den andre var inte alls rädd ormar, hon bar ut den, å då förstod dom ju att hon var främmande barnet då. Men kvinnan sa:
”att ha ni haft henne så länge, så ska ni behålla henne sen å.”
Farmor sa, att de där främmande barne va så mycke snällt, så de kunde inte talas om.
A.Hulin
540 visningar
