I mitten på 1600-talet låg Tingsfogdegården på Bygatan med en vinkelbyggnad mot Frälsegården. När spökerierna tog fart bodde det omkring 20 personer på gården. Inräknat i antalet boende var slaktarmästare Alexander Lengqvist och hans son Daniel Christian Lengqvist tillsammans med respektive familjer, pigor och drängar.
Spökerierna började de första dagarna i februari 1844. Det var en bomullsduk som legat på en av möblerna i vardagsrummet, som med osynlig kraft förflyttades in i kakelugnen och brann upp. Olika föremål kastades runt i rummet och in i elden. I början misstänkte man barnen som i sin tur straffades för dessa hyss.
Ryktet om de onaturliga händelserna spred sig och lockade med sig många nyfikna människor. Familjen hoppades varje dag att spökerierna skulle sluta men de blev lika besvikna varje gång.
En dag besöktes familjen av borgmästaren, fiskalen och prosten. Man undersökte varje rum för att se om det fanns magnetiska fält men utan framgång. Pastor Westrin föreslog att familjen skulle flytta in till staden ett tag och så blev det. Westrin låste dörrar och fönster och satte ett sigill på varje lås. Efter sex dagar återvände familjen och fann att allting var orört. De flyttade in igen och två dagar senare började alltsammans på nytt. Man kunde aldrig hitta någon förklaring till händelserna men som i de flesta byar fanns det spekulationer.
Kvar från den tiden finns bara den stora stenbyggnaden, ”Barkaladan”. Tidigare hade Ove Svenssons sin cykelaffär där och idag finns där en bilverkstad. Gården var belägen i Asarum, Blekinge.
634 visningar
