Utkastingen

En form av gast som det berättades om i hela Sverige var mylingen (i norra Sverige sade man utböling eller utkasting): ett nyfött spädbarn som dödats av en ogift mor i ett försök att undkomma skammen. Mylingen ville enligt folktron avslöja modern som mördare. I en sägenvariant gömmer mamman sitt döda barn under golvet eller i en väggfast bänk i ett rum där ungdomen brukar dansa.

En kväll när de unga roar sig som bäst hörs det en röst som ropar:

”Om det inte varit för saxen så hade jag kommit upp och dansat med mamma.”

Modern faller ihop blödande och när de andra börjar leta hittar de ett barnlik med en sax på magen. Saxen har mamman lagt dit för att hindra barnet från att gå igen (järnföremål troddes binda övernaturliga krafter).

I andra sägner börjar utkastingen dia mamman då den finner henne och slutar inte förrän den sugit allt blod ur modern, som dör. Syftet med dessa sägner var att varna ogifta kvinnor för sex före äktenskapet och att skrämma dem från att döda sina barn.

I sägnerna berättas det om hur modern avslöjas, när mylingen sjunger en sång om sitt öde. Mylingar troddes finnas på platser där en ung mor kunde tänkas gömma ett dött barn, som myrar, uthus, dyngstäder, stenrösen och skogsbackar. Från dessa kunde man ibland höra gråt och barnskrik. Ibland kunde det odöpta barnet ropa på hjälp: ”ge mig ett namn!”, och då kunde man rädda det genom att säga ”Du kan ta mitt; jag heter N.N.” Man kunde även hjälpa det genom att hitta liket och begrava det i vigd jord på en kyrkogård.

En sägen från Bergslagen berättar om en gammal torpare som på väg hem från krogen tilltalades av en liten pojke med orden: ”Morfar, morfar, får jag pappa?” (Ordet pappa här är en dialektal form för att bli ammad). Gubben vägrade först att inlåta sig, men då pojken fortsatte att ställa sin fråga svarade han slutligen: ”Har du nån te papp’ så papp’, men inte får du te pappa mej”. Då gav sig pojken iväg. När gubben slutligen kom hem till sin torpstuga, då fann han sin hemmaboende dotter död i utdragssoffan med blodet flytande från brösten. Gubbens svar gav pojken möjlighet att ta hämnd på sin moder, med sägnens ord:

”När pojken hade fått lov te papp’ så visste han vart han skulle gå”.

52 visningar
Print Friendly, PDF & Email

Related Posts

Contact Us