De osynliges brud

Det var i Anundsjö i en by, som jag nu inte minnes namnet på. I en av gårdarna där i byn hade de dottern i fäbodarna på sommaren. Så en kväll blev det en sådan oro på både hunden och hästen där i gården. Hunden sprang och skällde och grävde och syntes vilja ha husbonden med sig, och hästen stod i stallet och stampade och gnäggade.

De förstod, att detta måtte betyda någonting, men vad det kunde vara, visste de ju inte. Då tog husbonden och satte sig upp på hästen, och strax gav sig hunden iväg åt fäbodarna till, och hästen höll efter.

I bodarna var det helg. Det hade kommit vitterfolk dit, och de tog och klädde flickan till brud och pyntade ut henne med allehanda prydnader av guld och silver. De skulle just till att viga henne vid en av deras ynglingar, då flickans far fick höra hästskällan ute på vallen.

Då blev hon förstås mycket glad, och så ropade hon till: ”Gud ske lov! Jag hör min faders hästklocka!” Samtidigt slog hon armarna i kors över bröstet.

Nu försvann hela det osynliga sällskapet och de tog allt sitt med sig utom smyckena som flickan hade lagt armarna i kors över. Det hade de inte makt över. Sedan for de med flickan till prästgården.

Ingen fick veta något riktigt besked av henne, vad prästen hade gjort med henne, men troligen hade han döpt om henne, ty flickan hade sagt att hon svarat på sin döpelse själv. De har nämligen trott, att det skulle vara förbigått någonting i döpelse formuläret för sådana, som vittra har sådan makt över, och då måtte de döpas om, om det skall bli bra igen.

Ur Länsmuseet Västernorrlands arkiv. Bok/Häfte:II_1916. Uppteckningsnr: 414. År 1916, Nätra, Nässjö

161 visningar
Print Friendly, PDF & Email

Related Posts

Offer till de underjordiska

Man offrade förr åt de underjordiska. Stopperns (1) pojk satt ute och lekte. Plötsligt blev han svårt sjuk, och de visste inte vad som felades honom. En…

Print Friendly, PDF & Email

Sjöjungfrun

En båtsman från Kastlösa var på sjön på Kronans fartyg. En dag kom en mycket fin flicka upp på båten och gick på relingen. ”Den där ska…

Print Friendly, PDF & Email

Vickleby spöket

En smed i Vickleby dog, han var gift, men de hade inga barn. Han dog så hastigt. På julafton efter hans död var hans hustru i kyrkan,…

Print Friendly, PDF & Email

Sjörået i Abborresjön

Det fanns ett sjörå i Abborresjön i Idala. Det var en vallhele, som hade lagt sej på en hall och sov. Hon kom upp och ville krama…

Print Friendly, PDF & Email

Gastar och myringar

I Egetånga bodde en bonde, som hette Grön. Han var i syne, och det i alldeles ovanlig grad. Han såg allting som ingen annan såg, spöken och…

Print Friendly, PDF & Email

Djävulen och bonddrängen

En bonddräng hade för sitt husbondefolk i Bergums socken, i Göteborgs närhet, varit inne i staden en lördag med jordbruksprodukter, vilka han försålt på torget. Det blev…

Print Friendly, PDF & Email

Lämna ett svar

Contact Us