Spökerierna i Cell 5

Hilda Nilsson född 1876, död 1917 från Helsingborg mer känd som “Änglamakerskan” började få det knapert och kom på ett sätt att tjäna pengar, genom att ta emot barn som mödrarna inte klarade av att ta hand om, av olika orsaker. Det första barnet hon tog hand om hade någon form av smärtor och skrek ofta och mycket.

Änglamakerskan på Bruksgatan

Vid ett tillfälle då Hilda badade barnet skrek det mer än vanligt, och på något sätt klickade det för Hilda som tryckte ner barnet under vattnet tills dess att det slutade röra sig. Efter det tog hon baljan som barnet låg i, och ställde i städskrubben med en hink och tvättbräde över sig.

”Därefter tände hon en brasa som hon sedan eldade upp barnet i…”

Här väcktes det ytterligare tankar i Hildas huvud, och inte mindre än sju barn till fick gå samma öde till mötes.

Det var först när en utav barnens mödrar ville som ville se sitt barn gång på gång blev avvisad av Hilda, och anmälde detta till polisen som det hela uppdagades. Hilda dömdes till döden, men han innan verkställandet själv verkställa domen. Den 10:e Augusti 1917 hörde vakterna ett tyst skrik inifrån cell nr 5, där Hilda satt. När man öppnade upp visade sig att Hilda hade hjort en snara av linneduk och bundit dessa i fönstergallret och på så sätt lyckats strypa sig själv.

Efter det började det att hända saker i cellen.

Vakterna har hört fångarna skrika i panik och dunka på celldörren, och när man kommit in har de panikartat skrikit att de sett en kvinna hänga i en snara från fönstret. En kvinnlig lösdrivare som sattes i cellen fick även uppleva hur det kom fram tre droppar blod ur bibeln…

”Hilda Nilsson är än i våra dagar Sveriges värsta kvinnliga seriemördare…kan det vara hon som inte får ro i sin cell och spökar i citadellet…?”

22 visningar
Print Friendly, PDF & Email

Lägg till en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Enter Captcha Here : *

Reload Image