Gloson och pigan

Gloson och pigan

När prostinnan U. såsom flicka en gång var ute en qväll helt sent och hade en piga med sig, hörde hon något som traskade framför sig.

Pigan fattade då mycket hastigt uti henne för att rycka henne åt sidan, och nu fick hon se Gloson, stor som ett ungkreatur, springa förbi. Lyckligtvis var hon så mycket ur vägen att gloson ej kunde ens röra vid fållen af hennes klädning; men blotta mötet var illa nog och hon sjuknade kort derefter, ehuru sjukdomen snart häf des.

Hade nu gloson i förbifarten blott snuddat vid hennes kläder; ja då hade det ej funnits någon bot för henne, ty glosons vidrörande medför säker död.

(Svenska sagor och sägner 5.). S. 64-65

FAKTA

Gloson var en stor och elak spöksugga (eller vildsvin) som plågade människor i främst södra Sverige. Gloson sades ha ett glödande öga (ibland två), ibland sprutande hon eld (ibland kunde hon inte det alls).

Hon sades även ha sylvassa ryggborst som hon slipade mot gravstenar. När man förr i tiden gick så kallad ”årsgång” (för att spå framtiden) kunde man ha otur och stöta på Gloson. Då gällde det att springa fort, Gloson sprutade nämligen eld på folk så att de hoppade upp i luften.

När deras ben särades av hättan sprang Gloson mellan benen och sprättade upp dem med hennes vassa rygg. Ibland klyvdes människor mitt i tu, sades det. Ibland gick det dock att muta Gloson med lite mat så klarade man sig.

Glosons ursprung är oklart. Vissa tror att hon var påhittad för att få folk att undvika att ägna sig åt ”årsgång”. Andra tror att det var en senare kvarleva av Frejs galt Gyllenborste, det vill säga en kvarleva från asatron.

21 visningar
Print Friendly, PDF & Email

Lämna ett svar

DanishEnglishFinnishHindiNorwegianSwedish