Om jag säger, att jag en gång hört Vättern skratta, så tror folk, att jag ljuger. Men ändå var det dagsens sanning, Jag hörde sjön skratta ett skallande hånskratt, och jag var inte ensam om att höra det. Jag var bara pojken då, tio, kanske 12 år gammal. Just där fiskare Korall bor nu, bodde […]
Jonas Falk växte upp på Tranemaden i Habo församling. Fadern var skräddare till yrket och Jonas gick i lära hos fadern och utbildade sig till skräddare även han. Anders Frid, som var betydligt äldre än Jonas, hade varit soldat. De båda stod i släktskapförhållande till varandra. Jonas var känd i bygden som kriminell. Några allvarliga […]
Berättat av “Knappa-Johannas” dotterdotter, född 1871 i Lerdala: Lerdala socken bodde vid sekelskiftet en gumma, “Knappa-Johanna, hon försörjde sig på att spå i kort. Hon var “i syne” och såg de avlidnas vålnader. På Lerdala gård bodde patron Mörk i vars hem “Knappa-Johanna” ibland hjälpte till. En tidigare piga “Vassnäsa” benämnd, gick igen efter döden. […]
Maj-Britt, idag 92 år, minns när hennes mormor var på besök hemma i ett av de så kallade Pentahusen på Gjutargärdet på Östermalm. Då var hon flicka och fick höra en av kanske många folksägner som berättades vid den tiden. – Jag hörde de berätta om lyktegubbar som kunde ses som svävande ljussken över kullen […]
Den äldsta sägnen som lever på folkets läppar omtalar att det fordomtima fanns tvenne konungar funnits på Visingsö, den ene på Borga och den andre på Näsbo. Då oenighet en gång uppkom dem emellan beslöt Näsbokonungen att skifta ön i tvenne hälfter och skilja dem åt genom en djup grav. För detta ändamål vidtalade han […]
Jonas Wollin(1692 – 1778) var en synnerligen nitisk och skicklig borgmästare i Mariestad, men också mycket intresserad av historia och fornminnen. För att koppla av från sitt stillasittande arbete inköpte han en bondgård i Forshem och därifrån gjorde han täta utflykter upp på Kinnekulle. Där kunde han ofta ses gräva i jorden efter fornminnen och […]
Kettil från Repreda i Alseda socken blev vän med en annan hyrdräng, son av Oden, och de båda brukade beöka varandras hem. Under ett av besöken går gubben Oden och lägger sig för att sova. På väggen ser Kettil Odens ask med de tre tre runstavarna; han tar den och gömmer den under sin tröja, […]