Maj-Britt, idag 92 år, minns när hennes mormor var på besök hemma i ett av de så kallade Pentahusen på Gjutargärdet på Östermalm. Då var hon flicka och fick höra en av kanske många folksägner som berättades vid den tiden.
– Jag hörde de berätta om lyktegubbar som kunde ses som svävande ljussken över kullen vid Timboholm, säger Maj-Britt Beetzen King.
När de förstod att den lilla flickan hört vad de sa tystnade mamman och mormodern.
Enligt Maj-Britt var det en av många sägner som visat sig ha ett uns av sanning i sig. Hon läser högt ur en text som hon skrivit.
“I slutet av 1800-talet hände det underliga ting i Skövde. Det fanns en kulle där bakom Lilla och Stora sandgärdet, längst nere på Östermalm, vid Timboholmsgården, där hände sådant som ingen kunde förklara…”
Folk vittnade om fladdrande eldsken över kullen och ganska snabbt spred sig ryktet om att det var lyktegubbar.
– Man gissade på knytt och annat otyg som dolde sig därunder och det hade pågått under lång tid, folk gick inte gärna förbi där och särskilt inte på torsdagsnätterna, säger Maj-Britt Beetzen King.
Enligt sägnen ska till slut ägaren till Timboholm ha beslutat sig för att schakta bort hela kullen för att få slut på pratet.
– Han lejde två rediga pojkar för att utföra arbetet: Sjöle-Lotta och BluPär som satte igång och gräva, det var en kulen novemberkväll 1904.
De var säkert rädda och trodde förmodligen på historierna om Lyktegubbarna som kunde sätta sjukdomar på dem som kom och störde.
– Till en början gick det lätt att gräva, men plötsligt tog det emot och Lotta och Per hittade en massa järnskrot där nere. “Det här kan bli pengar” tänkte pojkarna och så tog de alltihop och gick in till Skövde för att sälja.
Men det var förstås inte skrot som de hittat utan sju kilo rent guld.
– Pojkarna fick 20 000 kronor i hittelön. De blev rika och åkte till Stockholm och när de kom hem igen var de lika fattiga som när de åkte, berättar Maj-Britt Beetzen King.
Även Leif Crona fascineras av historien och han konstaterar att precis som förr så har människor än i dag behov av mystik.
– Jag har gjort en film om Maj-Britt “Flickan från Gjutargärdet” och jag skulle gärna göra en till om just den här sägnen, förklarar Leif Crona.
Leif Crona och Maj-Britt Beetzen King träffades första gången i samband med filmprojektet om “Flickan vid Gjutargärdet”. Sedan dess har de hållit kontakten.
Enligt Beetzen King och Crona var lyktegubbar omtalade på 1800-talet och början av 1900-talet.
– Det finns flera mystiska berättelser om Skövde, om tyska hästar som ligger begravda i Garpa och oförklarliga händelser vid Ryds kyrkoruin, säger Leif Crona.
Oförklarliga händelser kan tyckas, folksägner eller bara lösa rykten och humbug? Döm själva.
Källa: SLA 16 jan. 2016
[viwes]
