Från början en hednisk offerkälla som dyrkats av de som vallfärdade hit för att få bot av källrået. Källan sägs ha blivit igenfylld av “säkerhetsskäl” då kristendomen började få grepp om norden, den återupptäcktes 1960 efter att folk påstås sett ett källrå sittandes i västra hörnet. Källan hade då varit bortglömd i mer än 700 år. I en kamp för att stoppa elaka oknytt och väsen så helgades byggnaden 1166 åt St.Olof. 1888 föll kyrkan in i glömska och den övergavs.
Utanför muren på den Norra och Nordvästra sidan begravdes alla orena och självspillningar. Eftersom man inte fick bära dessa genom portarna fanns där en klyvspetta där man tog över dessa.
En teori om de stora liggande gravstenarna som finns här är att de är till för att ”jordfästa” de begravda så att de inte skulle återkomma igen efter sin bortgång. Själva ordet jordfästa innebar från början att man pålade fast de döda och begravda så att de inte skulle kunna återkomma som gastar. Den senaste man känner till som ligger begravd på den norra sidan av kyrkan är den omtalat vackra Linnea som mördades på julen 1884, hon var då gravid utanför äktenskap och förklarades således som oren.
Grannar till källa ödekyrka säger sig ofta nattetid höra ljud och se ett kvinnligt väsen vandra omkring och leta med en stor lykta. De som bor längre bort från kyrkan ser ibland olika gestalter som de tror är Källa´s väktare och går inte innanför murarna efter skymningen. Vi och de som ibland kallas Källas väktare vet att lösenordet är 17 och att svaret finns dolt inne i kyrkan.
574 visningar
