Mysteriet med brödstenarna

Lite varstans finns eller har funnits stenar i nordiska kyrkor, som sagts vara kvarlevor av något mirakel.För det mesta har de ansetts vara förstenade bröd. Många har nu försvunnit eftersom traditionerna kring dem glömts bort.

Husaby kyrka har inte bara ett runt bröd utan också en fyrkantig ost. P. E. Lindskog om dem i sin Skara stift 1813: ”Brödstenar som skola blivit utnyttjade vid någon ceremoni i Påsktiden.”

Enligt N.G.Strömbom finns en mera utförlig legend om dem, som upprepas av en senare författare i vår tid, Adolf Svahn, kunnig skollärare bosatt i Husaby i hans lilla vägledning till kyrkan. Under kyrkobygget kom en av arbetarnas hustrur med middagsmat till sin man. När han såg den frugala kosten som endast bestod av bröd och ost, svor han till och sade sig lika gärna önska stenar till bröd. Ett under skedde då. Hans gudlösa önskan gick i fullbordan. Strömbom uppger för sin del att legenden återgår på under hans tid ännu kvarlevande genuin folktradition.

Vi möter nedan en liknande sägen som förklaring till stenbröd och stenost i Västmanland, i Bergs respektive Odensvi kyrkor. Enligt prosten M. Årén i Husaby enligt dennes guide till kyrkan 1905 (s. 61), tidigare legat ”å altarbordet.”

I äldre västgötalagens kyrkobalk stadgas att för sådana aktiviteter som på t.ex. påsk, allhelgonadagen eller apostlamässorna bröt sabbatsfriden, t.ex. att baka på helgdagar, skulle ge bot till biskopen på åtta örtugar. Liknande bestämmelser finns i andra landskapslagar. Det kunde vara en pedagogisk förklaring till brödstenar. Det måste också nämnas ett par andra intressanta alternativ. Osten i Husaby kunde t.ex. ursprungligen ha varit en altarsten till ett buret altare, ett resealtare. Dessa hade sin fasta plats på det reguljära altaret.

Det andra västgötska fallet av brödstenar gäller S:ta Helenas kyrka, stadskyrkan i Skövde. Här fanns förr i sakristian de s.k. S:ta Helenas limpor. Numera finns två av de ursprungligen tre stenarna i Skövde museum (nyligen utställda i kyrkan). Här berättades på orten att helgonet en gång skulle gå till en fattig med bröd. Hennes man motsatte sig tydligen detta. I en annan version var det hennes fiender. Men när hon mötte honom med bröden dolda i sitt förkläde svarade hon på hans fråga att hon bar två stenar. Nödlögnen visade sig då bära på ett mirakel: där låg de verkligen!

Forssenius hänvisar 1734 fortfarande till katolsk sed. Där anses brödstenarna i Skövde ha använts av ”papisterna” under påsken. Vi känner igen tanken från Husaby. De skall ha ställt välsignat bröd och vin på dem.

SN 7 jan. 2018

60 visningar
Print Friendly, PDF & Email

Lämna ett svar