Utbölingen

En bondson från Norrälvsjö hade en vinterdag varit till kvarnen med spannmål. Då han på kvällen kom till ett ställe, som kallas “Utbôlingsbackarna” fick han höra en jämrande låt som kom allt närmare och närmare. Till slut såg han otydligt i mörkret huru en liten gestalt satte sig upp bakpå den tomma skrindan. Genast blev det så tungt att hästen stannade.

Han satte sig väl åter igång men det gick bara “fot för fot” ( i gående) över sjön. Då de nådde land på norra sidan, hoppade “utbôlingen” av med ett gällt, elakt skratt-det var förstås en sådan. Då han kom hem, fick han bannor av sin far, för att han kört så vårdslöst. Hästen var alldeles våt av svett och så medtagen, att han ej orkade äta. Ännu på morgonen var hästen svettig. Körkarlen vågade ej tala om äventyret förrän på morgonen, ty han hade hört att man skall bli sjuk om man yppar sådant innan man fått sovit.

En bonde från Näset hade mött densamma “utbôlingen”, då han kom körandes vägen fram där i närheten. “Utbôlingen” hade sprungit i bara skjortan. Bonden bjöd honom åka. Han satte sig upp på lasset, men denna gång blev det ej tyngre för hästen att draga. Bonden frågade honom, vem som rådde om honom. Då hade han svarat: “Röluva däri prästgåln”. Dessa sägner har jag hört av gamla personer här på trakten i min barndom.

82 views

print

(Visited 9 times, 1 visits today)
Please follow and like us:
0.00 avg. rating (0% score) - 0 votes

Bli först att skriva en kommentar.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.