Takstainar

När den mäktige och trollske Takstainar var död brukade han gå igen. Han infann sig då alltid på sin gamla gård Takstains, helst om söndags-morgnarna sedan »folken» gått i kyrkan, då han steg in i stugan, trampade hårdt i stengolfvet, tog säte framför spisen och med båda fötterna mot spis-hällen (»gräue-stainen») sträckte han makligt ett ben åt hvardera sidan, så basande sig framför eldsbrasan.

Men härmed hade han ofta både skrämt och hindrat den piga, som skulle laga mat och som ofta fått bannor derför att ej maten var färdig och stod på bordet när »körkfolken» kommo hem. Sedan han så länge förargat henne och ej aktat hvarken hennes afvisningar eller korstecken, ty »trulle’ sat sum dä’ sat!» så tänkte hon slutligen för sig sjelf: »Däu skatt väl kumbä let pa däur ann dag, hvad dä leidur, leit däu pa dä’!» Nå, nästa söndag kom; och dermed snart ock Takstainar, som satte sig såsom förr framför spisen.

Men, som pigan då hade satt en stor kittel med skållhett vatten på spisen och sj elf med en käpp krupit in i ugnen, så stötte hon lätt kitteln ned från den rankiga trefoten, då allt det sjudande vattnet hvälfde ut öfver Takstainar, som satt der ock »masade» sig för elden helt vidöppen! Han utstötte dervid ett så fasaväckande skrik att murarna genljödo, stötte hälarne så hårdt i stengolfvet att märken syntes derefter i mansåldrar och flydde hals öfver hufvud ned åt ängen i Vide-kärret, hvarest han slutligen blef medelst run-kaflen af trollkarlen bunden till domedag.

Lars Lindal. Ännu förtäljes om den gamle Takstainar och hans tre bröder, alla födda på Takstains, uti minnes-rimmet: »Graipur äi Garda »U Bildur äi Bro, »Takstainar äi Lädubro »U Knåbbur pa Hau.» Lars Lindal.

Uti Lärbro kyrkas stor-gång ligger vid dopfunten en Grafsten, som är 3 alnar 14 1/2 tum lång, i aln 13 tum bred i stor- samt 1 aln 9 tum i lill-ändan. [I marg. står]: Takstajnar, Griper och Thore vore tre bröder. Thore bodde på Herregården (I: 764), drefs ut till östergarnsholm, hvarest han förskansade sig på »slottet» (der som fyren nu står).Men han flydde till baka till Herregården, och begrof sin son Skate, om hvilken säges: »Eiso: lang: ok: uko: braiä: findis: Skato: mino. Strelow.

(Svenska sagor och sägner 12.). s.242-243

24 views

print

(Visited 3 times, 1 visits today)
Please follow and like us:
5.00 avg. rating (99% score) - 1 vote

Bli först att skriva en kommentar.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.