Spökeri på vägar

Det var en bonde, och det är inte alls många år sedan, som for ner till Umeå. Och då på ett ställe på vägen där — det var långt mellan grannarna — så börje hästen på dra så tungt, och hur han slog på fick han inte fram’en.

Då hade han gått fram till betslet, och då han ledde hästen då gick det, men då han släppte den var det likadant. Men då vet jag inte hur det var, men han fick se att det satt fullt med folk på lasset, men då hade dom försvunnit.

Han hade sagt hemma, att det var det värsta han hade varit med om. Men det är ett ställe där på Umevägen som det är spökigt. Här i Öndebyn var det också en som kom och körde, och då föll bägge skacklarna ner på en gång. Där det går så där, där ska nånting ha hänt. Därför säj dem att det spökar där eller att det är oknytt (osäkert för spöken).

Ella Odstedt 2004: Norrländsk folktradition. Uppsala. s.116

60 visningar
Print Friendly, PDF & Email

Contact Us