Spöken & Gengångare

Föreställningen att döda kan gå igen är mycket gammal och finns över hela världen. I det svenska bondesamhället trodde man på flera olika former av dödsväsen. Inom folkloristiken delar man in dem i tre grupper: gastar, gengångare och spöken. I den levande trostraditionen fanns det dock inte någon skarp gräns mellan dessa.

Gasten var ett dödsväsen som hade förlorat sin personlighet – det gick inte att känna igen vem den döde hade varit i livet. Personer som hade dött en våldsam död – självspillingar, drunknade, stupade soldater och mordoffer – och inte hamnat i vigd jord troddes kunna bli gastar. Gasten gav sig till känna om natten genom fruktansvärda vrål, och kunde hänga sig på ett vagnslass så att hästen inte orkade dra vagnen vidare. Den som nuddade eller blev fasthållen av en gast blev sjuk. Det kallades för att bli gastkramad.

Längs kusterna i södra Sverige berättade man om drunknade sjömän som flöt i land på stränderna. Ofta fördes dessa inte till kyrkogården utan begravdes under ett röse på stranden. De troddes då bli gastar och kallades strandgastar, strandvaskare eller stranddöingar. I en sägen från södra Sverige berättas det att strandgasten hängde sig på ryggen på den människa som hade oturen att gå förbi om natten – gasten ville bli buren till vigd jord.

En form av gast som det berättades om i hela Sverige var mylingen (i norra Sverige sade man utböling eller utkasting): ett nyfött spädbarn som dödats av en ogift mor i ett försök att undkomma skammen. Mylingen ville enligt folktron avslöja modern som mördare. I en sägenvariant gömmer mamman sitt döda barn under golvet eller i en väggfast bänk i ett rum där ungdomen brukar dansa. En kväll när de unga roar sig som bäst hörs det en röst som ropar: ”Om det inte varit för saxen så hade jag kommit upp och dansat med mamma.” Modern faller ihop blödande och när de andra börjar leta hittar de ett barnlik med en sax på magen. Saxen har mamman lagt dit för att hindra barnet från att gå igen (järnföremål troddes binda övernaturliga krafter).

I andra sägner börjar mylingen dia mamman då den finner henne och slutar inte förrän den sugit allt blod ur modern, som dör. Syftet med dessa sägner var att varna ogifta kvinnor för sex före äktenskapet och att skrämma dem från att döda sina barn.

Gengångaren behöll sina personlighetsdrag efter döden och kunde alltså, till skillnad från gasten, kännas igen som den person han eller hon hade varit i livet. Detta dödsväsen gick igen för att det inte kunde få ro i graven – något i jordelivet var ouppklarat och behövde rättas till. Den döde var kanske inte nöjd med sin begravning eller saknade något i graven. Eller också hade gengångaren blivit mördad och visade sig tills omgivningen förstod hur det låg till. En gengångare troddes också kunna bli osalig om han eller hon uppfört sig illa i livet, och ville då sona det. En sägenvariant berättar om en rik gumma som i livet varit snål mot de fattiga. Hon gick sedan igen för att visa var hon gömt sina pengar.

Men gengångaren kunde också spöka av omsorg om de levande. Kvinnor som dog i barnsäng troddes kunna komma tillbaka för att se till att barnen fick det bra. De slutade inte att gå igen förrän de fick löfte om att barnen skulle bli väl omhändertagna. I berättelserna är det oftast styvmodern som är elak mot eller vanvårdar den döda kvinnans barn, ett motiv som vi känner igen från folksagorna och som sannolikt speglar en vanligt förekommande oro.

I folktron fanns även en föreställning om döda som gick igen om de levande sörjde för mycket. Man berättade till exempel om döda barn som inte kunde få ro i graven för moderns sorg. Kanske användes dessa sägner för att hjälpa föräldrar, som förlorat ett barn, att gå vidare i livet.

Spöken, slutligen, kallades de dödsväsen där uppenbarelsen av den dödes skepnad stod i centrum. Som exempel kan nämnas berättelser om vitaktiga gestalter eller huvudlösa ryttare. Men ordet spöke kunde också användas om gastar och gengångare.

Tron på spöken är den mest livskraftiga av bondesamhällets föreställningar. Många i dagens samhälle är rädda för mörker och spöken – men det finns också de som berättar om döda anhöriga som kommit tillbaka för att trösta och vaka över de levande.

63 views

print

(Visited 12 times, 1 visits today)
Please follow and like us:
5.00 avg. rating (99% score) - 1 vote

Trending

Fyrfaldig Avrättning

By Moon / 2018-07-24 / 0 Comments

H.H Holmes

By Moon / 2018-07-24 / 0 Comments

Kerstin Gabrielsdotter

By Moon / 2018-07-24 / 0 Comments

Mäster Mikael

By Moon / 2018-07-24 / 0 Comments

Mojken Bärent

By Moon / 2018-07-24 / 0 Comments

Segerstorps avrättningsplats

By Moon / 2018-07-24 / 0 Comments

Den sista avrättningen på Kuggås

By Moon / 2018-07-24 / 0 Comments

Skuleskogen

By Moon / 2018-07-24 / 0 Comments

Den synske prästen förutsåg sin död

By Moon / 2018-07-24 / 0 Comments

Prästmordet i Länghem 1827

By Moon / 2018-07-24 / 0 Comments

What is synchronicity?

By Moon / 2018-07-24 / 0 Comments

Draugen

By Moon / 2018-07-24 / 0 Comments

Svartkonstboken i Låstads kyrka

By Moon / 2018-07-24 / 0 Comments

Tomten, Skogsråa och andra väsen

By Moon / 2018-07-24 / 0 Comments

9 saker som kan bringa olycka

By Moon / 2018-07-24 / 0 Comments

Sparlösagumman

By Moon / 2018-07-24 / 0 Comments

Spöken och Gastar

By Moon / 2018-07-24 / 0 Comments

Spöken & Gengångare

By Moon / 2018-07-24 / 0 Comments

Vidskepelse & Svartkonst

By Moon / 2018-07-24 / 0 Comments

Lizz Werneroth

By Moon / 2018-07-24 / 0 Comments

Almnäs slott

By Moon / 2018-07-24 / 0 Comments

Blomsholms Herrgård

By Moon / 2018-07-24 / 0 Comments

Ekhamns Gård

By Moon / 2018-07-24 / 0 Comments

Garpenbergs Herrgård

By Moon / 2018-07-24 / 0 Comments

Gimo Herrgård

By Moon / 2018-07-24 / 0 Comments

Hörle herrgård

By Moon / 2018-07-24 / 0 Comments

Kiörningsgården

By Moon / 2018-07-24 / 0 Comments

Söderfors Herrgård

By Moon / 2018-07-24 / 0 Comments

Toftaholms Herrgård

By Moon / 2018-07-24 / 0 Comments

Wanbo Herrgård

By Moon / 2018-07-24 / 0 Comments

Vifors Herrgård

By Moon / 2018-07-24 / 0 Comments

Instrumentell transkommunikation (ITK)

By Moon / 2018-07-24 / 0 Comments

Varnhems Prästgård

By Moon / 2018-07-24 / 0 Comments

Ängsö Slott

By Moon / 2018-07-24 / 0 Comments

Ekenäs slott

By Moon / 2018-07-24 / 0 Comments

Engsholms Slott

By Moon / 2018-07-25 / 0 Comments

Gävle slott

By Moon / 2018-07-25 / 0 Comments

Gräfsnäs slott

By Moon / 2018-07-25 / 0 Comments

Häringe slott

By Moon / 2018-07-25 / 0 Comments

Hellidens slott

By Moon / 2018-07-25 / 0 Comments

Ljungs slott

By Moon / 2018-07-25 / 0 Comments

Löfstads Slott

By Moon / 2018-07-25 / 0 Comments

Malmöhus slott

By Moon / 2018-07-25 / 0 Comments

Bli först att skriva en kommentar.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.