Det var i min ungdom. Då jag en kväll gick från Strinne i Bjärtrå och hem till Räfsön, blev jag ut för en underlig sak. Jag kom till Nordingrå kyrkvall ungefär mitt i natten. Det var vinter så att det var inte riktigt mörkt. Då fick jag se en skepnad stå i en av stalldörrarna.
Den såg ut som prästen då han är klädd i mässkjortan. Jag trodde, att det var prästdrängarna som hade klätt ut sig för att skrämma pojkarna som händelsevis gick där förbi då de skulle “på bögda” för det var en lördagskväll.
Jag blev inte alls rädd, varför jag gick fram mot skepnaden för att se vad det var. Det hade fallit ganska mycket snö, men inga spår syntes i den. Jag räknade ut, att den där personen krupit in från baksidan genom gluggen. Då jag närmade mig, drog den sig undan in i stallet. Då jag kom i dörren, stod skepnaden längre in, och nu var den så stor, att den räckte ända upp mot taket.
Då förstod jag, att detta inte var något, som angick mig, varför jag gick min väg, Men jag kunde ej hålla mig utan tittade tillbaka. Nu stod den utanför och var så lång, att den nådde upp till kroppåsen. Så fortsatte jag min väg och kom ned på prästtjärnen. Där hördes det som någon tassade och gick på sidan om mig men inte syntes till.
Då jag kom in i skogen, tog det till att jämra sig och kvida alldeles som ett nyfött barn. Det var fortfarande alldeles inpå mig och även nu hörde jag stegen. Slutligen förlorade jag tålamodet, svor till och bad anhanget dra så långt som helst. Då klämde det till med ett skri så att det ryste genom mig och det satte iväg bort genom skogen och över bergen och skrek så länge tills ljudet dog bort för avståndet. Och detta är så sant, att jag kan avlägga ed på det, om så behöves.
Sådana spökerier ha här på trakten olika namn. De kallas än “utbölingen” än “skvetjen” och än “Skränk-Pelle”, som allt är ett och detsamma. Man tror att det är spöken efter barn, som blivit mördade. Spöket skall bli större och större för vart år, och det skall fortfara ända tills den brottslige bekänner eller dör.
Johan Bäckman
322 visningarUr Länsmuseet Västernorrlands arkiv. Bok/Häfte:V_1915.
