Sägner och myter om Gräfsnäs

Flera sägner och myter om Gräfsnäs slott har skapats och levt kvar från generation till generation under århundradens lopp. Giriga och grymma grevar har fått mindre ärofulla eftermälen. Hemliga gångar, mytomspunna skatter och skelettfynd i borgmurarna har ökat attraktionskraften i berättelserna om Gräfsnäs. En av de mer livaktiga sägnerna är den om förutsägelsen av de tre stora bränderna som drabbat slottet.

Spådomen om bränderna

Tegel har tillverkats på flera ställen i Gräfsnäs omedelbara närhet. Det var huvudsakligen kvinnornas arbete att älta murbruk. Lermassan trampades med de bara fötterna, därefter bearbetade kvinnorna lermassan i timtal med mjuka spön. En av dessa fattiga arbeterskor skall enligt sägnen haft anledning att hata släkten Lilliehöök Leijonhufvud.

Under Ebba Lilliehööks tid på 1500-talet förbannade kvinnan Gräfsnäs ägare; här skulle hat och bitterhet råda och ingen ägare skulle besitta slottet i mer än tre led och slottet skulle brinna tre gånger och efter tredje branden förbli öde i all framtid. Spådomen som uttalades har slagit in.

 

Gräfsnäs slott brann 1634, 1734 och 1834. Men varje gång byggdes slottet åter upp. Det nästan femhundra år gamla slottet blev en ruin så sent som under 1890talet då prästerskapet beslutade att ta bort taket för att stoppa ungdomarna som använde byggnaden för dans. Ett hus utan tak är sårbart, förfallet går fort då väder och vind får full frihet.

Sophie von Knorring

Sophie von Knorring

Som dotter till en av slottets arrendatorer tillbringade författaren Sophie von Knorring (född Zelow) sin barndom på Gräfsnäs. Slottet och parken var fulla av hemligheter och mystik; dessa sagor och sägner använde sig Sophie von Knorring av i sina romaner. Hon skrev om blodfläckar i slottet, fläckar som hur man än gned och skurade, kom igen, och om hur man i slottets källare funnit ett skelett av en riddare i full rustning. Hon berättar att under jungfrukullen i parkens västra del vilar enligt sägnen en jungfru som inte fick begravas i vigd jord.

Det är inte omöjligt att även växt- och djurlivet i området kring Gräfsnäs slottsruin har bidragit till mytbildningen. Här finns gott om storvuxna ekar, hålträd, alléer och dammar som sätter fart på fantasin.

36 views
(Visited 5 times, 1 visits today)
Please follow and like us:
5.00 avg. rating (99% score) - 1 vote

Bli först att skriva en kommentar.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.