Pintorpafrun föddes genom förtal

Vad vore väl ett slott eller herresäte utan spöksägner. Sägnerna bevarar en ofta muntlig berättartradition som kommer till ytan i ett alltmer magitörstande samhälle. I en artikelserie väcker vi liv i några spökhistorier kring de sörmländska godsen.

Sägnerna om Pintorpafrun på slottet Ericsberg är Sörmlands vidast spridda spöksägner. De går tillbaka till en tid när myter om ondska spreds kring kvinnor med makt över mark och egendomar. Många kvinnor fick nämligen ansvar för gods i en tid när slagfälten var männens hemvist.

Ericsbergs säteri är ett av Sörmlands pampigaste herresäten. Ett guldgult praktverk i barockstil. Inte minst trädgården med sina statyer, sin fontän och sina vindruvsrankor är fägring för ögon som törstar efter romantiskt överdåd. Men för länge sedan var det inte lika ståtligt. På 1500-talet hette platsen Pintorp och var inte mycket mer än vad namnet antyder.

Från den tiden hittar vi också upprinnelsen till spöksägnen om Pintorpafrun. Som vandringssägner så ofta beter sig så har den förändrats från stund till stund. Men det har även skrivits om Pintorpafrun, bland annat i Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa och i bokserien Samling af sagor för nöjsamt tidsfördrif från 1857.
Men Carl Göran Bonde, ägare av Ericsberg, fick först del av den på det klassiska spöksagoviset. Han fick den berättad för sig som liten.

Pintorpafrun var en del av själva huset. De äldre på gården pratade om det. De hade i sin tur fått det refererat för sig när de var barn. Sedan bättras den på lite för varje generation, säger han.

Enligt de gamla folksägnerna var Pintorpafrun alldeles särdeles grym mot torpare och bönder och när hon dog kom Djävulen själv och hämtade henne i sin vagn. Wilhelm von Braun, som även skrev sagan Mors lilla Olle, satte ord på historien. I hans dikt från 1853 kan man till exempel läsa:

I Södermanland på sitt slott Ericsberg
där bodde en änka, fru Anna
som sög sina bönders och torpares märg
och hade av galla en kanna

Det har tvistats om vem som egentligen är den egentliga Pintorpafrun. I Wilhelm von Brauns version är det Anna Carlsdotter, som styrde och ställde på Ericsberg i början av 1500-talet.

En annan och mer spridd version menar i stället att det var Beata von Yxkull som styrde Ericsberg under mitten av 1600-talet, som var Pintorpafrun en mäktig kvinna och en av dem som byggde upp slottet.

Som om inte det vore tillräckligt med Pintorpafruar har även en viss Barbro Eriksdotter Bielke fått bli måltavla för sägnen. Men hon hade sitt säte på den östgötska Brokinds herrgård.

Spöklegender kring Pintorpafrun har även berättats kring Nynäs slott, där Beata von Yxkull tillbringade en del av sin levnad, samt till Ljungs slott, där Pintorpafrun sägs åka rastlöst i sitt fyrspann. Det visar hur den här typen av sägner kring starka kvinnor fick spridning.

Kulturhistorikern Peter Ullgren har skrivit om Pintorpafrun i sin bok Herrgårdsspöken.
1600-talets Sverige var enormt krigsplågat. Kvinnorna fick träda in och ta på sig mannens uppgifter och styra över godsen. Därför uppstår på 1600-talet en rad myter om onda kvinnor, säger han.

Att en godsherre red runt med mallig min och styrde och ställde över torpare och bönder var något som ansågs vara i sin ordning, men när en slottsfru gjorde samma sak blev det tandagnisslan.

Spöken och mystik står högt i kurs i dag. Tv-serien Medium, filmer som Harry Potter och Pirates of the caribbean och en mängd andra övernaturliga historier vittnar om en längtan efter magi i vardagen. Något som Peter Ullgren märkt av.

I dag är behovet av magi större än det varit på länge. Man brukar motivera det med att vetenskapen har misslyckats. Folk har tappat tron på moderniteten.  Men att det är en spökboom just nu menar han även kan vila på mer samhällsvetenskapliga grunder, till exempel ökad arbetslöshet. Det har visats att folk som slås ut har en högre benägenhet att tillgripa övernaturliga förklaringar på världen. Spöken kommer av utanförskap och arbetslöshet.
Tror du på spöken?

Jag tror inte på dem men jag är livrädd för dem.

Källa:https://www.sn.se kultur & nöje 7 augusti 2006

105 views

print

(Visited 6 times, 1 visits today)
Please follow and like us:
5.00 avg. rating (99% score) - 1 vote

Bli först att skriva en kommentar.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.