1985 började paret Maggy och Jules Harsch-Fischbach (H-F) i Luxemburg experimentera med EVP. 1986 fick de sin första direkta radioröst. Fenomenen hos dem utvecklades snabbt.
De fick telefonsamtal (som inte kunde spåras av telefonbolaget), texter via fax och dator (utan anslutning till modem), med bilder i ett skannerprogram till datorn.
1987 kom bilder i TV, först stillbilder, sedan rörliga. Bilderna var först tysta, sedan åtföljda av tal. – H-F hade ingen särskild teknisk kunskap; hon var förskollärare och han statstjänsteman. Kommunikatorerna, dvs de som meddelade sig, gav H-F detaljerade anvisningar hur de skulle sätta ihop olika komponenter till komplicerade anordningar som inte föreföll följa något rimligt system, men som förbättrade ljudkvaliteten.
En grupp kommunikatorer eller trans-personer uppträdde och identifierade sig själva som levande i en dimension efter döden, som de kallade ”den tredje nivån”. De beskrev sin tillvaro i en miljö som föreföll likna vårt jordiska. En av trans-personerna kallade sig Swejen Salter. Hon berättade om ett tidigare fysiskt liv på en planet som hette Varid, som sades vara en parallellvärld till jorden. Under flera år kontaktade hon Maggy (som var ”mediet” för dessa kontakter) via telefon och/eller radio flera gånger i veckan, och de kunde ha upp till tio minuter långa samtal.
Maggy berättade senare att hon efterhand upplevde Swejen som en väninna och kände så nära kontakt med henne att hon ibland glömde att Swejen inte levde på jorden. Trans-gruppen antog namnet Zeitstrom (Tidström), och sa att de levde på en planet som hette Marduk och som inte kunde återfinnas i vår tidrum-struktur. Namnet anknöt till ”Evighetens flod” som omslöt hela Marduk och på något sätt strömmade tillbaka till sin källa. Kommunikatorerna insisterade att det finns parallella världar, och att detta är viktigt att förstå.
96 visningar
