Gasten som dödsväsen

Gasten var ett dödsväsen som hade förlorat sin personlighet – det gick inte att känna igen vem den döde hade varit i livet. Personer som hade dött en våldsam död – självspillingar, drunknade, stupade soldater och mordoffer – och inte hamnat i vigd jord troddes kunna bli gastar. Gasten gav sig till känna om natten genom fruktansvärda vrål, och kunde hänga sig på ett vagnslass så att hästen inte orkade dra vagnen vidare. Den som nuddade eller blev fasthållen av en gast blev sjuk. Det kallades för att bli gastkramad.

Längs kusterna i södra Sverige berättade man om drunknade sjömän som flöt i land på stränderna. Ofta fördes dessa inte till kyrkogården utan begravdes under ett röse på

stranden. De troddes då bli gastar och kallades strandgastar, strandvaskare eller stranddöingar. I en sägen från södra Sverige berättas det att strandgasten hängde sig på ryggen på den människa som hade oturen att gå förbi om natten – gasten ville bli buren till vigd jord.

132 views

print


image_pdfPDF
(Visited 18 times, 1 visits today)
Please follow and like us:
error
5.00 avg. rating (99% score) - 1 vote
Moon

Author: Moon

En Dalmas som älskar det paranormala

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.