Den svarta hunden

»Gammel-Blommem dog på 1880talet. Han ansågs vara en »stygg» karl, som brukade trolldom. Då en av hans grannar mistade en fölunge, trodde han, att Blommen rådde för detta. Vad han kunde ha haft för uträkning med det, vet man ej, men han tog och skar ena låret av fölet och grävde ned det i en agnhög, som tillhörde Blommen.

Då denne fick se detta, blev han förslås arg, ty han förstod, att det var gjort i elak avsikt, och så mycket förmådde han, att den andre i 17 veckor blev liggande i den mest olidliga värk i ena låret, så att det till sist blev döden. Den samma natten mannen dog, låg Gammel-Blommen jämte en av sina söner i en lada hemma på deras gård.

Då inträffade något besynnerligt. En stor, svart främmande hund kom in i ladan och gick bort till Gammel-Blommen, som steg upp och kastade ut hunden, men han måste göra det tre gånger, innan han blev fri honom.

Min sagesman hade hört detta av den där yngre Blommen, som hade varit så upprörd, då han berättat det, att han bara hade velat gråta, för han var alldeles säker på, att q.en där hunden var »Gamm-karln» själv, d. v. s. den onde.

52 views

print

(Visited 9 times, 1 visits today)
Please follow and like us:
5.00 avg. rating (99% score) - 1 vote

Bli först att skriva en kommentar.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.