De huvudlösa

Far min var från Sunne i Jämtland. Som ung tjänade han hos prästen i Sunne. En dag hade han varit ute och kört. Då han på kvällen på hemvägen kom till Vallebron, stannade hästarna, och det var lögn få dem ur fläcken. Då steg han framför hästen och tittade genom huvudtyget på hästen. Då såg han, att det på lasset satt tre huvudlösa karlar, som var alldeles kritvita.

De rann genast från lasset och ned i ån, och då blev hästarna så ostyriga, att han inte höll på bere sig med dem. Då han kom över bron, rann däruppe i diket ett brinnande talgljus, och det följde med honom en hel halvmil. Då han kom hem, var hästarna vita av skum. Prästen kom ut, och då blev far rädd, för prästen var rädd om hästarna. Men prästen sa ingenting.

Då de kom in i köket, sa prästen till frun: “Nu ska du ge Johan en riktig sup”, och det fick han. Prästen själv gick ut och var borta till långt frampå natten. Tidigt på morgonen kom prästen in till pappa och frågade, vad han blivit ut för på Vallebron. Pappa nekade, men prästen gav sig inte utan pappa måste tala om, vad han varit ut för. Då skrattade prästen och sa, att han kunde just tro det. Själv hade han en gång kommit och ridit över bron och inte hållit på komma över. Det hade blivit så rysligt mycket gammellöv på bron i en handvänning, att det gick ända upp under buken på hästen. Men det var förstås bara en synvilla.

J.G Graninge 1914

21 views
Please follow and like us:
0.00 avg. rating (0% score) - 0 votes

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.