Arkiven

  

Recent

Välkommen Gäst. Var snäll och logga in eller registrera dig som ny medlem.

juni 06, 2020, 04:28:18 AM

Logga in med användarnamn, lösenord och önskad sessionslängd

Sidor: [1]


Häxprocessen, det vill säga den formella proceduren för att lagföra en person anklagad för häxeri, varierade mellan olika stater, men hade i grunden gemensamma drag i Europa. De allra flesta "häxor" i Europa anklagades av andra privatpersoner för att ha skadat dem med hjälp av trolldom. Därefter arresterades den utpekade häxan och undergick förhör. I stora delar av Europa uppfattades häxeri av religiösa skäl, enligt lagen eller åtminstone enligt praxis, som ett undantagsbrott. Det innebar att den åtalades rättsliga skydd var nedsatt i jämförelse med andra misstänkas, och att tortyr lättare kunde användas.


Den misstänkta utsattes först ofta för olika former av häxprov för att söka efter bevis. Det vanligaste var vattenprovet. Den misstänkta kunde också kroppsvisiteras efter ett så kallat djävulsmärke. Det var ett märke som djävulen ansågs ha gett sin häxa efter avtal, och som var okänsligt för smärta, ofta ett födelsemärke.

Den misstänkta förhördes först för att bekänna sin egen skuld. Den internationella demonologiska litteraturen i Europa hade en fast definition av häxeri, som i stort delades av myndigheter i hela Europa. När en person åtalades för häxeri, var myndigheternas uppgift att fastställa om personen kunde vara skyldig enligt den internationella modellen av vad häxeri var. För en fällande dom krävdes en bekännelse som överensstämde med denna modell, och för att få en sådan användes ofta ledande frågor och tortyr. Detta ledde till att bekännelser om häxeri som gavs under förhör i stora drag kunde vara förbluffande lika.


Ladda ner och läs mer dokument och tidningsurklipp om Häxprocessen i Sverige, länken till arkivet här nedan.


Filarkivet

Share on Facebook!Share on Twitter!RedditDigg this story!Del.icio.usStumbleUpon
Sidor: [1]

6 gäster, 0 användare