13 maj 2018 - Gengångare och gastar

Det finns många olika sorters dödsväsen i den svenska folktron. En del av dem är realtivt harmlösa, andra skall man se till att undvika om man vill behålla förståndet och slippa mardrömmar resten av livet.

Det som vi kanske i första hand tänker på när vi idag pratar om spöken, är det väsen som inom folkloristiken kallas för gengångare. En gengångare kännetecknas av att hen går att känna igen och identifiera som den person hen en gång var. Gengångaren får inte ro i graven eftersom den har något ouppklarat som måste rätta till. Om den döde blivit mördad och den skyldige kommit undan, visar sig gengångaren till exempel för att avslöja sin mördare så att rättvisa kan skipas.

I en annan typ av berättelser kommer gengångaren tillbaka för att se till att barnen har det bra. Dessa sägner kretsar ofta kring att den efterlevande maken gift om sig med en kvinna som inte är snäll mot barnen och gengångaren ger sig då inte av förrän hon fått löfte om barnen skall bli väl behandlade. I en del sägner berättas om hur någon stulit från liket och då blir den döde inte lugn förrän tjuven återlämnat det stulna. I andra fall är det den döde själv som begått ett misstag och måste rätta till det för att bli salig. Det berättas till exempel om en gumma som var väldigt rik i livet men så elak och snål att hon aldrig gav något till de fattiga, hon går igen för att visa vart hon gömt pengarna som de hungriga tiggarna borde fått.

Gastar är en annat, ruskigare sorts dödsväsen. En gast ser man ofta inte - men man kan höra den vråla. Eller så sätter den sig bak på kärran och tynger ned lasset så att hästen inte orkar dra det vidare. Gasten har förlorat de drag den en gång hade som människa, kvar finns bara ett fruktansvärt skräckväsen. De som dog en ond, bråd död genom olyckshändelse, mord eller drunkning troddes kunna bli gastar om de inte fick en kristlig begravning.

I vissa sägner berättas att gasten hänger sig på ryggen på olycksaliga förbipasserande och inte släpper taget förrän de blivit burna till kyrkogården (dit vill gasten naturligvis för att få frid). En fara med att råka ut för en gasten var att bli gastkramad, vilket betydde att man troddes bli sjuk om gasten rörde vid en. Det finns olika former av gastar, med olika motiv knutna till sig. Strandgastar eller strandvaskare är gastar efter människor som dött på havet och flutit i land. Mylingar, utbölingar eller utkastingar kallas gastar efter nyfödda barn som dödats av sin mor. Bysen är ett gotländskt väsen som ibland sägs vara gasten efter en lantmätare som fuskat med mätningen.

Share on Twitter! Digg this story! Del.icio.us Share on Facebook! Technorati Reddit StumbleUpon

Articles i « Folktro »

Comments *

Commenting option has been turned off for this article.
68 gäster, 0 användare

ÖPPET ARKIV

Häxprocessen

SOLAR ACTIVITY




Status
Status
 

Recent

Reaper Crew