posted in Sägner augusti 31, 2017, 12:10:00 AM502 ViewsRating: (1 Rates)Print
En, vad man kallar, "klok gubbe" och t. o. m. "undergörare", var på sin tid Per Ersson i Lögda. Han var son till den omtalade Erik Jonsson från Remmaren och född troligen år 1800. Erik Jonsson torde ha lagt sig .vinn om att så noggrant som möjligt lära sin son, vad han själv kunde, och den kunskapen föll tydligen i god jord, fast Per Ersson tycktes mera uteslutande ha satt som sitt mål att med denna sin "klokskap" vara sina medmänniskor till nytta i en tid, då läkarhjälp var svår att uppbringa.
posted in Sägner augusti 31, 2017, 12:06:00 AM321 ViewsRating: (1 Rates)Print
Ofta har man ju hört berättas om att såväl människor som djur blivit "bergtagna". Som barn trodde man orubbligt på sådana historier. Sedan man blir äldre, kallar man det vidskepelse, vilket jag inte vill påstå, att det varken är eller inte är. Ovannämnde "Stor-Kalle", vars rätta namn var Karl Fredrik Eriksson, var född i Borgsjö i Åsele år 1830. Vid tiden för händelsen i fråga var han 31 år gammal, alltså ej något barn.
posted in TV augusti 19, 2017, 01:05:00 AM365 ViewsRating: (2 Rates)Print
Claes Förberg dömdes 1858 till döden genom halshuggning för att på Påskafton samma år dränkt sin gravida fästmö Maria Andersdotter från Lerdala . Skarprättare var Magnus Svensson från Göteborg och detta var den sista avrättningen i Valle Härad...
posted in Brott augusti 18, 2017, 08:02:00 PM374 ViewsRating: (1 Rates)Print
1988 kom det ut en liten skrift om Segerstorp, Byn i våra hjärtan. I denna upplyser den på platsen sakkunnige Stig Jacobsson om spökerier. "Att det spökade där vet väl alla Segerstorpsbor. En äldre man som bodde vid avrättningsplatsen har berättat när han så gruverliga händelser där. En kväll när han tog sin kvällspromenad i dämpat månsken....
posted in Slott augusti 18, 2017, 05:24:00 PM343 ViewsRating: (1 Rates)Print
Sugen på en spöklik slottsupplevelse? Då kan det vara en idé att besöka Torups slott mellan Bara och Skabersjön i Skåne. Där sägs nämligen flera olika spöken vandra i salongena bland annat Grövel Fadersdotter Sparre. Grövel Fadersdotter Sparre föddes 1517 och blev redan i unga år föräldralös, vilket gav henne ett arv på fler hundra gods runt om i Skandinavien.
posted in Folktro augusti 18, 2017, 05:01:00 PM284 ViewsRating: (1 Rates)Print
Föreställningen att döda kan gå igen är mycket gammal och finns över hela världen. I det svenska bondesamhället trodde man på flera olika former av dödsväsen. Inom folkloristiken delar man in dem i tre grupper: gastar, gengångare och spöken. I den levande trostraditionen fanns det dock inte någon skarp gräns mellan dessa.
En, vad man kallar, "klok gubbe" och t. o. m. "undergörare", var på sin tid Per Ersson i Lögda. Han var son till den omtalade Erik Jonsson från Remmaren och född troligen år 1800. Erik Jonsson torde ha lagt sig .vinn om att så noggrant som möjligt lära sin son, vad han själv kunde, och den kunskapen föll tydligen i god jord, fast Per Ersson tycktes mera uteslutande ha satt som sitt mål att med denna sin "klokskap" vara sina medmänniskor till nytta i en tid, då läkarhjälp var svår att uppbringa.
1988 kom det ut en liten skrift om Segerstorp, Byn i våra hjärtan. I denna upplyser den på platsen sakkunnige Stig Jacobsson om spökerier. "Att det spökade där vet väl alla Segerstorpsbor. En äldre man som bodde vid avrättningsplatsen har berättat när han så gruverliga händelser där. En kväll när han tog sin kvällspromenad i dämpat månsken....
Sugen på en spöklik slottsupplevelse? Då kan det vara en idé att besöka Torups slott mellan Bara och Skabersjön i Skåne. Där sägs nämligen flera olika spöken vandra i salongena bland annat Grövel Fadersdotter Sparre. Grövel Fadersdotter Sparre föddes 1517 och blev redan i unga år föräldralös, vilket gav henne ett arv på fler hundra gods runt om i Skandinavien.
Föreställningen att döda kan gå igen är mycket gammal och finns över hela världen. I det svenska bondesamhället trodde man på flera olika former av dödsväsen. Inom folkloristiken delar man in dem i tre grupper: gastar, gengångare och spöken. I den levande trostraditionen fanns det dock inte någon skarp gräns mellan dessa.
