Sidor: [1]
folktroVid Samlyckan i Bollby skulle man göra i ordning en kolmila då ett vackert fruntimmer infann sig. Kolargubben som hade en pojke med sig undrade om han ville göra sig till för damen. Det hade dock ynglingen ingen lust till för han hade sett att damen hade ett hål i ryggen och en svans därbak. Han sade också till henne att ta upp släpet och då försvann hon in i skogen och syntes då ful och skrämmande.

Read More

Share on Twitter! Digg this story! Del.icio.us Share on Facebook! Technorati Reddit StumbleUpon

18 aug 2017 - Spöken och Gengångare

folktroFöreställningen att döda kan gå igen är mycket gammal och finns över hela världen. I det svenska bondesamhället trodde man på flera olika former av dödsväsen. Inom folkloristiken delar man in dem i tre grupper: gastar, gengångare och spöken. I den levande trostraditionen fanns det dock inte någon skarp gräns mellan dessa.

Read More

Share on Twitter! Digg this story! Del.icio.us Share on Facebook! Technorati Reddit StumbleUpon

19 nov 2016 - Sparlösagumman

Sparlösa gummanFörr i tiden hade de sjuka i Skaraborg det inte lätt. På 1800 talet fanns här sex provinsialläkare och ett sjukhus, det låg i Mariestad och hade 54 vårdplatser. Denna sjukvård förslog naturligtvis inte alls utan sjuklingar sökte gärna bot hos kloka gummor och gubbar. Av dessa var under 1800 talet Sparlösagumman en av de mest berömda.

Read More

Share on Twitter! Digg this story! Del.icio.us Share on Facebook! Technorati Reddit StumbleUpon
folktroSverige var ett land med få häxprocesser i jämförelse med andra länder i Europa. I Sverige avrättades omkring 400 personer för häxeri mellan 1492 och 1704. Av dessa inträffade nästan alla fall (trehundra) under en kort men intensiv period; de åtta åren mellan 1668 och 1676, då den häxhysteri som kallas "Det stora oväsendet" bröt ut och orsakade en stor mängd häxprocesser i landet...

Read More

Share on Twitter! Digg this story! Del.icio.us Share on Facebook! Technorati Reddit StumbleUpon
Vidskepelse och folktroAvrättningsplatsen och bödeln omgavs av vidskepelse och tro på dunkla makter. Nästan allt som hade med avrättningar att göra ägde magisk kraft. Vid halshuggningar var det vanligt att åskådarna tog med sig små tomma kärl av olika slag. När hugget fallit, rusade man fram för att samla upp offrets blod. Det ansågs kunna bota diverse sjukdomar och alldeles särskilt fallandesjuka, det vill säga epilepsi. Starkast verkade medicinen om den intogs omedelbart...

Read More

21 aug 2016 - Spöken och gastar

Spöken och gastarFöreställningen att döda kan gå igen är mycket gammal och finns över hela världen. I det svenska bondesamhället trodde man på flera olika former av dödsväsen. Inom folkloristiken delar man in dem i tre grupper: gastar, gengångare och spöken. I den levande trostraditionen fanns det dock inte någon skarp gräns mellan dessa...

Read More

16 aug 2016 - Låstads kyrka

Låstad KyrkaI Låstads kyrkas väggar skall en svartkonstbok finnas inmurad säger folktron.  Det finns inte många av dem. Några är på museet i Örebro, beskrivna av Paul Heurgren i Salomoniska magiska konster 1918. De hade tillhört en präst i Västbo. Och även boken i Skövde är förknippad med en präst. Det står i den att den är skriven av en viss Isac Friberg i Lund 1770. Boken i Skövde liknar de i Örebro. Den rymmer allt möjligt från magiskt verkande handlingar och ord till undergörande botemedel, sådant som även är bekant på annat sätt. Men den verkar unik i sina ålderdomliga och till en mångfald väsen riktade besvärjelser...

Read More

09 nov 2015 - Sparlösagumman

SparlösagummanFörr i tiden hade de sjuka i Skaraborg det inte lätt. På 1800 talet fanns här sex provinsialläkare och ett sjukhus, det låg i Mariestad och hade 54 vårdplatser. Denna sjukvård förslog naturligtvis inte alls utan sjuklingar sökte gärna bot hos kloka gummor och gubbar. Av dessa var under 1800 talet Sparlösagumman en av de mest berömda. Hon hette egentligen Brita Eriksdotter och var född i Trökörna men hade på 1820 talet flyttat till en backstuga i Sparlösa, där hon under ett trettiotal år hade mottagning.

Read More

Sidor: [1]